Live and let die
När jag skrev överskriften tänkte jag att jag skulle skriva om hur jag skulle låta bloggen dö men så kom jag på en massa andra saker som måste dö för att man ska kunna leva.... Det kan nog bli en serie inlägg med denna titel tillslut.
Min kära pappa brukade säga nåt i stil med "you can't have it all" under i princip hela min uppväxt. För faktum är att jag alltid ville ha allt, eller rättare sagt, ville göra allt. Jag ville aldrig välja bort nåt bra, roligt eller intressant. Som jag minns det lyckades jag oftast med att få allt att gå ihop oxå. Så pappas vidomsord tog inte fäste eftersom jag visst kunde "have it all".
Men nu börjar jag inse att det faktiskt inte alltid funkar. Den här terminen har jag tagit mig vatten över huvet. Jobb (mer sådat än jag först hade räknat med, vilket är bra för det kostar att leva), uppsats och övrigt fritidsengagemang; tillsammans är det för mycket. Ni kan ju gissa vilket av dessa lider pga min tidsbrist... uppsatsen. Ja, jag har inte kommit så långt på den och den kommer tyvärr inte att bli klar till terminslutet, som jag först hade hoppats. Så jag måste välja bort något bra, roligt och intressant från mitt liv för att allt ska gå ihop (jag vill ju inte ha uppsatsen hängandes över mig hela våren oxå!). Det blir ju det övriga fritidsengagemanget som får lida då. Men jag måste vänta till nästa termin. Jag är för involverad för att hoppa av nu. Jag vill inte.... men jag måste. Jag skulle nog hellst bara ha en massa fritidsengagemang istället för att jobba, till exempel (om jag måste välja). Men jobba bör man annars dör man, eller nåt... Och de samma gäller att skriva klart sin uppsats. Eller snarare: skriva klart sin uppsats bör man annars får man trilskas med CSN och det är jobbigt...
Så för att leva måste större delen av mitt fritidsengagemang dö, eller åtminstånne ligga i dvala tills uppsatsen är klar.
Så är det, "you can't have it all". Det är väl det folk som bränner ut sig inte riktigt har förstått. Man måste prioritera, välja bort. Men, åh, så svårt det är.
Min kära pappa brukade säga nåt i stil med "you can't have it all" under i princip hela min uppväxt. För faktum är att jag alltid ville ha allt, eller rättare sagt, ville göra allt. Jag ville aldrig välja bort nåt bra, roligt eller intressant. Som jag minns det lyckades jag oftast med att få allt att gå ihop oxå. Så pappas vidomsord tog inte fäste eftersom jag visst kunde "have it all".
Men nu börjar jag inse att det faktiskt inte alltid funkar. Den här terminen har jag tagit mig vatten över huvet. Jobb (mer sådat än jag först hade räknat med, vilket är bra för det kostar att leva), uppsats och övrigt fritidsengagemang; tillsammans är det för mycket. Ni kan ju gissa vilket av dessa lider pga min tidsbrist... uppsatsen. Ja, jag har inte kommit så långt på den och den kommer tyvärr inte att bli klar till terminslutet, som jag först hade hoppats. Så jag måste välja bort något bra, roligt och intressant från mitt liv för att allt ska gå ihop (jag vill ju inte ha uppsatsen hängandes över mig hela våren oxå!). Det blir ju det övriga fritidsengagemanget som får lida då. Men jag måste vänta till nästa termin. Jag är för involverad för att hoppa av nu. Jag vill inte.... men jag måste. Jag skulle nog hellst bara ha en massa fritidsengagemang istället för att jobba, till exempel (om jag måste välja). Men jobba bör man annars dör man, eller nåt... Och de samma gäller att skriva klart sin uppsats. Eller snarare: skriva klart sin uppsats bör man annars får man trilskas med CSN och det är jobbigt...
Så för att leva måste större delen av mitt fritidsengagemang dö, eller åtminstånne ligga i dvala tills uppsatsen är klar.
Så är det, "you can't have it all". Det är väl det folk som bränner ut sig inte riktigt har förstått. Man måste prioritera, välja bort. Men, åh, så svårt det är.
posted by Ellie @ 11:49 AM
2 comments
