Thoughts 4 New Years Eve

Another year has passed
A new year is rapidly approaching

6h left

At this time of year one is supposed to think about the year that has gone and the year that is coming. One can have mixed feelings about the old year: defeat, failure, success, and/or development. However one feels I think it is a good time to contemplate such things as:

• What is/are the best thing/s I have done this year?
• What is/are the best thing/s that has/ve happened to me this year?
• What is/are the worst thing/s that I have done this year?
• What is/are the worst thing/s that has/ve happened to me this year?
• How have these this affected me and the rest of the year?
• What have I learnt from my experiences and my mistakes?
• What bad habits do I want to leave behind as I enter into the new year?
• What good habits do I want to establish in my life during next year?
• What are the most important things in my life?
• Do I need to reprioritize something in my life?
• What are my hopes and dreams for next year?
• What can I do to make life better for someone else next year?

I am an optimist and I feel very good about the year that has passed and I'm exited about the coming year. Often I feel like I have no clue about anything that has to do with the future, but the good Lord leaves me still the optimist, because I rest assure that even though everything is out of my control, He has everything in control and He will get me through the though times -cause I'm not trying to kid anyone, I know they will come- and He will lead me to good places, as long as I want to follow.

"For I know the plans I have for you," declares the LORD, "plans to prosper you and not to harm you, plans to give you hope and a future." (Jer 29:11)

"And we know that in all things God works for the good of those who love him" (Rom 8:28)

But I know there are those called pessimists and those who do not believe as I do. There are those who feel they've made such mistakes that never can be forgiven, those who have suffered defeat and feel like failures. Life isn't a dance on roses -or maybe that's exactly what it is! Whenever I hear that expression (maybe it's only used in Sweden) I remember that roses have thorns. So I sometimes beg to differ. Life is a dance on roses! The question is, how will you deal with the thorns that prick your toes and most importantly, the ones that dig themselves into the flesh of the soles of your feet?

"See, I make all things new." (Jesus, in The Passion)

"Forget the former things; do not dwell on the past. See, I am doing a new thing! Now it springs up; do you not percieveit? I am making a way in the desert and sreams in the wasteland." (Isa 43:18-19)

"Therefore, if anyone is in Christ, he is a new creation; the old has gone, the new has come! All this is from God, who reconciled us to himself through Christ and gave us the ministry of reconciliation: that God was reconciling the world to himself in Christ, not counting men's sins against them." (2 Cor 5:17-19)

Try being the optimist, try foregiveness, try Jesus -the opportunities next year are endelss! The experiences that will make you grow, as well! Think about how you want to grow -I advise you not to try synical or bitter.

Finally I want to wish you all a

Happy New Year!

Family in the House

This Christmas I haven't gone home to my parents and my sister.
This Christmas they came to me!
They came Friday night and are staying to tomorrow morning.

It's an interesting experience.
In the House where we're usually 6 young women running in and out,
there is now a Family.
We (the girls and I) do consider us as a sort of family,
but of couse this is different.
It's like taking home with you home... You know what I mean?

You really feel grown up in a way when your family comes to visit you in youre home, instead of the other way around.
It was a bit strange at first, but now it feels very good.
It's nice that I don't have to go away anywhere.
Since I have to work and study during the winter "break",
it would just add to the stress if I had to go away.
And I think my Family enjoys it too.
They get away from the things at home that could/would stress them.

We usually celebrate Christmas at my grandparent's place
with the rest of the reletives (all 5 of them...).
This year we didn't have to drive as far since they don't live so far from me.

I'm at work now and when I get off my Dad'll come and pick me up.
Feels great!

Now that I don't get to see them as often, every moment with them is extra valueble. Especially when I have to go away to work while they're here.

I love my Family!
It's about 4h left until I get to see them again.

Fear not:

...for, behold, I bring you good tidings of great joy, which shall be

to all people.
For unto you is born this day in the city of David a Saviour, which is

Christ the Lord.
And this shall be a sign unto you;

Ye shall find the babe wrapped in swaddling clothes, lying in a manger.

And suddenly there was with the angel a multitude of the heavenly host praising God, and saying,

Glory to God in the highest,

good will toward men [and women].

(Luke 2:10-14 King James)

Wishing you a Merry Christmas with many blessings

and a rich New Year with many new experienses!

Ellie

Kontaktannonser

Idag roade jag mig med att läsa kontaktannonser i DN.
Jo, det är rätt underhållande ibland.

Där kan man bl.a. läsa om:

• "en manlig man, lurvig, isbjörnshanne"
• "en ung akademiker utan framtid" som säger att om hon har "humor eller social oförmåga" kvittar
• en man som vill ha en kvinna som bl.a. bor i en nyrenoverad etta, har vinglas från Orrefors och har en ordnad bokhylla
• en vars "utseende inte skrämmer allt för många"

Fast det finns en del är lite komiska inslag, så är det lite sorgligt att det finns så många ensama människor. Att det ska vara så svårt att träffas. Svårt att träffa folk man "klickar" med. Svårt att träffa "den rätte".

Sen började Katarina, Mirjam och jag fundera på hur man själv skulle skriva en kontakt annons (om man mot förmodan skulle skriva en nån gång). Om man skulle skriva alla sina önskemål för den "perfekta" mannen - vem skulle våga svara? - finns det nån som uppfyller dem? Förmodligen inte. Men skulle man isf vilja ha den som påstår sig uppfylla dem... hur ödmjukt är det lixom? Och hur skulle man beskriva sig själv? Det är ju trots allt lite som att försöka sälja nåt...

"Glad tjej på 22 vintrar!" -nä, för KP...

Då började vi hjälpas åt att skriva hypotetiska kontaktannonser åt varandra. Riktigt kul faktiskt. Man fick tänka till. Vad är det man vill ha egentligen? Vad är viktigast? Vad är önskvärt men inte nödvändigt och hur formulerar man det?

Det blev jätte vackra kontaktannonser! (de blev dock, något längre och mer detaljerade än de man hittar i DN...) De hade sina lite komiska inslag oxå =) Det är så tacksamt att leva så nära varandra. Jag älskar mina tjejer!

Nu blir ni allt nyfikna va? Men tro inte att vi fläker ut oss för allmänheten. Nej, de ligger tryggt förvarade i vår gemensamma dagbok.

Ska bli kul att läsa dem igen när (eller om) man hittar "den rätte" och se hur mycket stämde. Hur mycket av det man tror är viktigt inte är så viktigt trots allt.

Vi ses i Amsterdam...

...är dagens mest upprepade fras.

Jag har precis kommit hem från Lidingö fhs och en utbildnings-/info-helg med Diakonia. Fredag och lördag innehöll info om Diakonia och deras arbete: vad som har hänt och vad som kommer hända, hur världen ser ut och vad Diakonia gör och har för visioner om att göra det bättre. Mycket uppmuntrande. Många fina människor.

Det finns ju två lokal-/"aktivist"-grupper som är knutna till Diakonia, en i G-borg och en i Sthlm. Det är dessa grupper, som jag kanske nämnde i förra inlägget, som ska åka till Kenya. Vi är totalt 18st.
Denna helgen fick vi äntligen träffas och lära känna varandra lite. Jätte fina människor som jag ser fram emot att resa med och lära känna ännu bättre!

Det är inspirerande att träffa och umgås med mänskor som brinner för samma saker som en själv.

Helgen var lyxig rent materiellt oxå: hotelstandard på rummen, god mat, mycket mat och Herman's vegitariska julbord.

Efter träffen på Lidingö åkte några av oss till Emanuel 153 där budskapet idag var:

"Vad ni gör för dessa mina minsta, gör ni också för mig" (fri översättning, Matt 25:40)

Rätt focus

I januari ska jag åka till Nairobi, Kenya, med en grupp unga människor som är involverade i Diakonia. Vi ska på det sjunde World Social Forum (WSF), vars tema i år är ”People´s Struggles, Peoples Alternatives”, och sen ska vi besöka nån partner organisation till Diakonia vid Viktoria sjön. En av tjejerna i min fina "aktivist" grupp i Sthlm skrev ett mail till oss alla där hon bifogade info och historia kring vad WSF är för nåt. Jag fastnade speciellt för en del av informationen som stod där som jag vill dela med er:

"World Social Forum sätter fokus på sociala frågor istället för ekonomiska. En rapport som släpptes 1999 av FN (”Human Development Report”) var en av anledningarna till att WSF började ta form. Rapporten var byggd på omfattande statistik och forskning om globaliseringens påverkan. Siffrorna som publicerades -99 visade på en orättvis fördelning i världen. Några exempel som kom fram var att: 840 miljoner människor är undernärda; de tre rikaste människornas tillgångar är större än den sammanlagda BNP:n för världens fattigaste länder med totalt 600 miljoner invånare; 1,3 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten; inkomstklyftan mellan de rikaste och fattigaste har fördubblats sedan 1960, etc. Dessa mätningar satte igång frivillig- och gräsrotsorganisationer och samlade till det första mötet i Brasilien 5 000-20 000 aktiva. Sedan har det år för år ökat i antal. 2005 fanns det 120 000 aktiva på plats! I år spekuleras det om allt från 200 000 till 400 000 deltagare i Nairobi.

De som samlas på WSF buntas ofta ihop som medlemmar i en ”antiglobaliserings-rörelse”, men denna beskrivning är missvisande eftersom rörelsen (vad gäller den övervägande delen av grupper som ingår i den) inte protesterar mot globaliseringen som sådan, det är ju trots allt den som möjliggör denna världsomspännande rörelse. WSF är alltså inte en homogen antiglobaliserings-grupp, utan en salig blandning aktiva organisationer/människor, bl.a.: miljöaktivister, feminister, fackföreningskämpar, indianledare, ekonomiforskare, socialister, anarkister, kristna pacifister, småbönder, lantarbetare, alternativa kulturskapare m.fl. Trots sina många interna skiljelinjer, men på grund av sina gemensamma mål och gemensamma skepticism till den nyliberala ekonomiska världsordningen, kan man samlas under ett och samma tak. Om man för enkelhetens skull ska prata om en rörelse så är kanske det mest adekvata att prata om ”rörelsen för en global rättvisa”. Rörelsen har alltså ingen entydig strategi, målsättning eller utopi utan utgör en mångfald. Denna styrka av oliktänkande kan också ses som dess svaghet då rörelserna har olika medel och mål för sin verksamhet. Men trots olikheter drivs de ändå mot det gemensamma huvudsakliga målet: en rättvisare värld."

Det är sådant här som får mig att brinna!

Orättvisor - Engagemang - Hopp!

Människor som bryr sig om andra -

som vill göra en skillnad -

som vill göra livet bättre för dem som har det sämre!

Låter det inte spännande?

Och tänk att jag ska få vara med och uppleva detta!

Det är detta Gud har skapat mig till! Jag känner det i hela kroppen!

Jag måste ringa vaccinations centralen i morron bitti...

Är ni intresserade av att veta mer om årets event gå in på www.wsf2007.org